Strategier för att mäta och uppnå ökad jämställdhet

Mål för jämställdhetspolitiken
De sex formulerade nationella målen är riktningsgivare för Sveriges jämställdhetsarbete. Det övergripande målet är att kvinnor och män skall ha samma makt att utforma sitt eget liv och i samhället. För att uppnår detta övergripande mål är det indelat i sex delmål som rör makt och inflytande i samhället, ekonomisk självständighet, utbildning, hälsa, fördelning av det obetalda hemarbetet samt kvinnors rätt att inte utsättas för mäns våld. Samtliga dessa delmål syftar tillsammans och var och ett för sig att uppnå samma livsvillkor för kvinnor och män ur ett jämställdhetsperspektiv.

Kvalitativ och kvantitativ jämställdhet
Att arbeta med jämställdhet ur ett kvantitativt perspektiv innebär att sträva efter jämn könsfördelning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen, på utbildningar, på maktpositioner och på olika befattningsnivåer i samhällsinstitutioner och i olika organisationer. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 % och 60 %. En jämn kvantitativ könsfördelning är dock inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara, vilket brukar benämnas kvalitativ jämställdhet.

Källa: Om kvinnor och män i Västra Götaland- en statistikbok, SCB

Könskvotering
Könskvotering är en jämställdhetspolitisk strategi där man genom målinriktad rekrytering försöker rätta till en skev könsmässig fördelning inom något område så som politik, utbildning eller på arbetsmarknaden. Det är en omdebatterad fråga där kvoteringsförespråkarna ser det som ett nödvändigt ont för att komma förbi de strukturer som bevarar en ojämställd fördelning av poster mellan kvinnor och män. Motståndarna å sin sida menar att kvalifikationer och kompetens alltid måste vara det rådande verktyget för urval vid rekrytering. Ett annat vanligt skäl att vara motståndare är att hävda att det bryter mot äganderätten. Särskilt gäller detta vid kvotering till styrelser.

Källa: Nationalencyklopedin

Jämställdhetsintegrering
I Sverige är sedan 1994 jämställdhetsintegrering den strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. För att motverka att jämställdhet bortprioriteras i organisationer skall beslut inom alla politikområden präglas av ett jämställdhetsperspektiv. ”Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla led av beslutsprocessen och att de aktörer som normalt sett deltar i beslutsprocessen har ansvar för att så sker” (Regeringens skrivelse 2011 12:3). Europarådet definierar jämställdhetsintegrering som: "(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämlikhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet”. På ett nationellt plan innebär det att varje statsråd är ansvarig för arbetet med jämställdhetsintegreringen inom respektive politikområde. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för arbetet och på lokal nivå kommunerna.

Källa: Könsuppdelad statistik – ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys, SCB .

Jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan
Jämställdhetspolicy/-plan är dokument som sammanfattar en organisations strategi eller inriktning avseende jämställdhet. Dessa dokument skrivs av offentliga organisationer såsom kommuner och länsstyrelser, men även av privata företag och ideella föreningar. I policydokumentet uttrycker organisationen övergripande och konkreta planer som skall vara vägledande i arbetet mot en mer jämställd organisation. Detta är reglerat i lag. Enligt Diskrimineringslag (2008:567) 3 kap § 13 ska arbetsgivaren:

”vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 §§ som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren. Planen ska också innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra enligt 11 §.”

  • 4-9 uttalar sig om arbetsförhållanden och uttrycker bland annat att arbetsgivaren ska underlätta för kvinnliga och manliga arbetare att förena arbete och föräldraskap, vidta åtgärder för att förhindra trakasserier på grund av könstillhörighet, verka för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Källa: Diskrimineringslag (2008:567)

Gender budgeting
Gender budgeting är ett sätt att analysera var och hur de offentliga resurserna placeras ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Sverige har förpliktigat sig att införa ett jämställdhetsperspektiv i de offentliga budgetarna i och med undertecknandet av slutdokumentet från FN:s Kvinnokommission 1995: "En budget ska ha ett konsekvent, synligt och genomarbetat könsperspektiv som gör det möjligt att säkra en utveckling till en jämställd värld." En gender budgeting-analys är ett verktyg/analysmodell som syftar till att bevaka att kvinnokommissionens slutdokument efterlevs i Sveriges budgetar. På så sätt kan man exempelvis analysera regeringens jämställdhetsmål för att se om de har resulterat i några budgetmässiga förslag.

Sveriges Kvinnolobby har sedan 2007 varje år granskat regeringens årliga budget utifrån ett genusperspektiv. Sveriges Kvinnolobby (SKL) är en: ”partipolitiskt obunden och ideellt verksam paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse, där många kvinnoorganisationer är medlemmar.”

Källa: Sveriges Kvinnolobby

Skriv ut Email