Grundläggande begrepp
Jämlikhet
Jämlikhet innebär lika rättigheter för alla människor. Det är ett vidare begrepp än jämställdhet och avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. Jämlikhet utgår ifrån att alla människor har lika stort värde oavsett kön, etnicitet, religion, ålder, funktionsförmåga och social tillhörighet. Jämställdhet är en viktig jämlikhetsfråga.
Jämställdhet
Begreppet jämställdhet avser jämlikhet mellan kvinnor och män. Det övergripande målet är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet.
Feminism
Feminism är en rörelse som arbetar för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män och kan även ses som en ideologi. Feminister arbetar för kvinnans fulla ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen. Förenande för alla feminister är att man anser att kvinnor är underordnade män och att detta förhållande bör ändras. Varför det är så och hur missförhållandet ska ändras har olika feministiska teorier och inriktningar olika syn på.
Genus
Genusteori handlar om hur människor blir kvinnor och män. Enligt denna teori föds inte människor som kvinnor eller män; de blir det i en socialiseringsprocess. Begreppet har vuxit fram ur en kritik av att kvinnor och mäns livsvillkor annars förklarats med förenklande hänvisningar till kroppsliga skillnader. Istället för att fästa uppmärksamheten på det biologiska könet, har genus kommit att användas för att beskriva det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det är att vara kvinna eller man.
Genusteori handlar också om relationer. Begreppet betonar att kvinnor och män inte är kvinnor och män av sig själva, utan blir det i relation till det samhälle de lever i och till den kultur de är en del av. Det är ett begrepp som belyser de sociala villkor som formar kvinnor och mäns möjligheter, och influerar deras handlingsmönster. Det framhåller betydelsen av de bilder, metaforer och berättelser som skapar förväntningar på kvinnor och män och som påverkar deras val.
Genusbegreppet uttalar sig även om makt. Genus synliggör att skillnader mellan kvinnor och män leder till skillnader i makt; män som social grupp lever sina liv gynnade av att vara män, medan kvinnor som social grupp missgynnas. När man istället talar om genus på individnivå kan det hända att en viss kvinna har mer makt än en man eller att en viss man gynnas framför en annan man. Detta har att göra med att även andra identitetskategorier än genus påverkar maktrelationer mellan människor. På strukturell nivå finns dock en uppenbar skillnad mellan könen, eftersom män överlag har större makt än kvinnor. Inom en stor del av genusforskningen ingår därför en kritisk granskning av makt. Ofta studeras, synliggörs och kritiseras maktstrukturer i samhället. Denna kritiska hållning genomsyrar genusforskningsmiljöerna och skapar många debatter inom och utanför fältet.
I takt med att forskningen kommit att synliggöra allt mer av den komplexitet som ligger till grund för att människor blir kvinnor och män har genusbegreppet förändrats, utvecklats och blivit mer sammansatt. Genusforskning visar att människors genus inte helt går att skilja från deras sexualitet, etnicitet eller klass etc. Forskningen har också lyft fram att det finns skillnader kvinnor sinsemellan, och män sinsemellan. Här framträder ett mer invecklat system där olika maktrelationer korsas, inte enbart så att de förstärker varandra, utan också på sådana sätt att de utmanar, rubbar och förändrar varandra. Detta perspektiv och analys av hur andra identitetskategorier samverkar med genus benämns inom genusforskningen för intersektionalitet.
Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning, Svenska Kvinnoförbundet och Nationalencyklopedin