Tillgänglighet i det fysiska rummet

Representation och inflytande
Studier som gjorts på nationell och regional nivå visar på bristande jämställdhet inom planering- och beslutsfatande processer vad gäller stadsmiljö, trafik, transport och angränsande områden. Dessa studier visar att deltagare i samrådsprocesser (stadsplanering och beslutsfattande) i stor utsträckning är män och att i de fall där kvantitativ jämställdhet råder, tenderar männen att vara mer tongivande än kvinnorna i diskussionerna.

På kommunal nivå visar statistiken för de 8 kommuner som vi undersökt att de förvaltningsområden som rör stadsplanering och samhällsbyggnad ofta är mansdominerade (fler män än kvinnor som är chefer i förvaltningen och med en högsta chef som är man).

Källa: Jämställdhet i infrastrukturplaneringen

Trygghet och säkerhet
Vad gäller det offentliga rummet uppger kvinnor i högre utsträckning än män att de upplever otrygghet, något som påverkar och många gånger hämmar deras rörelsemönster. Män uppger otrygghet eller rädsla för våld kring öppna och folkfyllda platser där det är mycket liv och rörelse. Medan kvinnor är otryggare i ödsliga platser och rädda för att bli misshandlade eller för sexualiserat våld är män rädda för att dras in i ofrivilliga slagsmål. Gemensamt för de kvinnor och män som uppgett känslor av otrygghet eller rädsla för våld är att de är rädda för män.

Statistiken på alla nivåer (nationell, regional som kommunal) visar att män i större utsträckning än kvinnor anmäler misshandelsbrott. För kvinnor är risken att drabbas av brott störst inomhus av en bekant förövare medan för männen är risken störst utomhus av en obekant förövare. Då kvinnor oftare har någon form av relation (nära eller bekant) till förövaren kan man anta att det finns ett mörketal vad gäller misshandelsbrott mot kvinnor. Utifrån de rådande könsnormerna där det maskulina idealet kretsar kring egenskaper som styrka, kraft och självständighet kan man anta att det är svårare för män än för kvinnor att uppge känslor av otrygghet. Då kan man även anta att det finns ett mörkertal för män som blivit misshandlade eller upplever oro för misshandel.

Trygghet hänger också samman med bilberoendet så tillvida att de som känner sig otrygga oftare väljer att resa med bil istället för kollektivtrafiken.

Källa:
- Om kvinnor och män - en statistikbok
- Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv
- Genusperspektiv på kollektivtrafiken

Resvanor
Studier på nationell och regional nivå visar att det skiljer sig åt mellan könen vad gäller färdmedel, resornas ändamål, pendlingsmönster, bilinnehav mm. Kvinnor tycks oftare använda kollektivtrafik, hämta/lämna barnen och gör fler service-resor (handla mat, åka till apoteket osv.) än arbetsresor i jämförelse med män som oftare kör bil och pendlar i högre utsträckning. Enligt denna statistik verkar kvinnor och män följa en traditionell könsuppdelning vad gäller fördelningen av betalt respektive obetalt arbete.

Källa:
Resvanor i Göteborgsregionen

Skriv ut E-post

winnet

Projektet har fått ekonomiskt stöd från

Tillvaxtverket

Kontakta Jämställdhetskartan

Om du har synpunkter på Jämställdhetskartan eller vill ha mer information får du gärna kontakta oss.